Ordningen återställd
Medan CB66-orna kämpade med vindbyar på minst 12 m/s i Saltsjöbaden seglades Oktoberpokalen i Långedrag i ännu starkare vind. Eller som Pelle Lindell beskrev förhållandena: “Det blåste djävulskt, särskilt i den första seglingen på söndagen”. När den gamle sjöbjörnen Pelle uttrycker sig sålunda vet man att det är bäst att fälla ner paraplyet och hålla i hatten. På den översta bilden känner vi igen Peter Andersson i karaktärisktisk stil i den vita hatten och med blicken koncentrerad framåt. Man har svårt att fatta att dessa små båtar kan fungera under så extrema förhållanden - men det gör dom. På nästa bild får vi inblick i Niklas Hurtigs eminenta förmåga att göra två saker samtidigt - att segla i extremt hård vind och att fotografera samtidigt. Alla foton tagna av Niklas. På den tredje bilden seglar Hasse Malmsten i Dick Lindgrens Södergren-femma. På den sista bilden har Niklas fångat de tre pristagarna på bild. I mitten Peter Andersson som sin vana trogen vinner när det blåser rejält. Till höger tvåan Pelle Lindell, och till vänster trean Hasse Malmsten. Alla tre ser riktigt nöjda ut. För Pelles del bottnar väl den glada minen endast i att han lyckades erövra silvermedaljen. Herr Båtkonstruktör till vänster visar tydligt att han återfått sitt skånska självförtroende efter den kritik som riktades mot hans konstruktioner efter Elba-VM. Nu erövrade han direkt eller indirekt de tre första platserna i Oktoberpokalen. Peter och Pelle seglar Malmstens Stradivarie, och själv seglade han den Södergren-femma han själv har byggt. Till slut ser vi hur Peter i mitten strålar av lugn och glädje. Som en kontrast till detta kan vi på bilden under se en nedstämd Peter när han just har avslutat buffén på Stena Line på väg hem från Elba med en 32-plats i bagaget. Men nu är det glömt och i vinter väntar en eventuell ombyggnad av båten i syfte att förbättra Stradivariens lättvinds/skvalp-egenskaper.
October 10th, 2005 at 16:23
Gläds medan ni kan, pojkar…. Till KM kommer såväl jag som Suzanne Sjögren vara utvilade och på topp! Kommer dock inte håna de som nyttjar torrdräkt i 2.4mR på ett bra tag. /Mattias
October 10th, 2005 at 16:26
Tack för det klarläggandet, Mattias. Jag hörde du gick in men fick ingen förklaring. Du brukar ju inte vara rädd för lite vind. Nu förstår jag - du blev blöt och frös, lille pôjk.
October 10th, 2005 at 18:05
Jag har faktiskt viss sympati för Mattias…Vädret var definitivt otjänligt utan torrdräkt.
October 10th, 2005 at 23:03
Det vore intressant om Pelle i egenskap av SSPA anställd kunde räkna fram någon skalfaktor för vindstyrkan. Som Arne påpekar är det imponerande hur väl båtarna uppför sig i såpass hårda vindstyrkor som under helgen. Vi seglar alltså orevat i 12-14 m/sek i balans och under kontroll,
och vi når deplacementsfart på kryss redan vid 4-5 m/sek med en kölbåt som är +4m lång och väger 300kg.
Förutom att det var mycket luft som passerade Långedrag i helgen så var det förbaskat rolig och “tajt” racing och Peter är bara att gratulera till den överlägsna segern med 6 spikar och en 3:a att räkna bort av 8 seglingar.
Peter har systematiskt förfinat sitt redskap och sin seglings teknik på ett sätt som man inte kan annat än imponeras av.
Jag har nu anmält mig till en kurs i hur man seglar Två-fyra i vindar över 5 m/sek under ledning av Peter.
För övrigt är väl ställningen nu 18-0 Mattias seglade trots allt 4 seglingar på lördagen innan det var dags för blöjbyte. Så det får räknas som seger på “walk over”.